8
redigeringar
Svetsrummet: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
Cristian (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Cristian (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
När ljusbågen tänds mellan elektroden och materialet så gör värmen att beläggningen bildar en gas som ger en skyddande atmosfär kring smältan samt att slaggen flyter upp och lägger sig som en skyddande hinna över det svetsade området. | När ljusbågen tänds mellan elektroden och materialet så gör värmen att beläggningen bildar en gas som ger en skyddande atmosfär kring smältan samt att slaggen flyter upp och lägger sig som en skyddande hinna över det svetsade området. | ||
Läs mer om MMA och våran på våran sida om vår MMA Svets - [[ESAB Caddy Tig 2200iw TA-34 TIG-Svets]] | |||
===MIG/MAG svetsning=== | ===MIG/MAG svetsning=== | ||
| Rad 20: | Rad 23: | ||
Läs mer om MIG/MAG på våran sida om vår [[Kemppi Kempomat 2100 MIG/MAG-Svets]]. | Läs mer om MIG/MAG på våran sida om vår [[Kemppi Kempomat 2100 MIG/MAG-Svets]]. | ||
<br /> | |||
===TIG (Tungsten Inert Gas) svetsning=== | ===TIG (Tungsten Inert Gas) svetsning=== | ||
TIG-svetsningen är en smältsvetsmetod som fått sitt namn från den engelska benämningen Tungsten Inert Gas. Tungsten är den engelska benämningen på volfram, elektrodens material. Det är det gamla svenska ordet tung sten som används i engelskan. Inert syftar till gasen som är inert, inaktiv och inte deltar i svetsprocessen utan endast skyddar smältan och elektroden från luftens skadliga inverkan. | TIG-svetsningen är en smältsvetsmetod som fått sitt namn från den engelska benämningen Tungsten Inert Gas. Tungsten är den engelska benämningen på volfram, elektrodens material. Det är det gamla svenska ordet tung sten som används i engelskan. Inert syftar till gasen som är inert, inaktiv och inte deltar i svetsprocessen utan endast skyddar smältan och elektroden från luftens skadliga inverkan. | ||
| Rad 27: | Rad 31: | ||
TIG används i första hand för svetsning av rostfritt och andra höglegerade stål samt för svetsning av icke järnmetaller som till exempel aluminium, kopparlegeringar, inconel och monel. | TIG används i första hand för svetsning av rostfritt och andra höglegerade stål samt för svetsning av icke järnmetaller som till exempel aluminium, kopparlegeringar, inconel och monel. | ||
Läs mer om TIG svetsning på våran sida om vår vattenkylda AC/DC TIG-svets, [[ESAB Caddy Tig 2200iw TA-34 TIG-Svets]] | |||
<br /> | <br /> | ||
| Rad 36: | Rad 41: | ||
Genom jonisering av gaser med hjälp av elektrisk energi alstrar detta förfarande en stabil ljusbåge som genom sin höga termiska energi och den kinetiska energin i plasmagasen får godset att smälta och smältan att driva ut ur skärfogen. Den fokuserade plasmastrålen ger mycket precisa skärresultat. | Genom jonisering av gaser med hjälp av elektrisk energi alstrar detta förfarande en stabil ljusbåge som genom sin höga termiska energi och den kinetiska energin i plasmagasen får godset att smälta och smältan att driva ut ur skärfogen. Den fokuserade plasmastrålen ger mycket precisa skärresultat. | ||
Läs mer om plasmaskärning på våran sida om vår [[Hypertherm Powermax30 Air Plasmaskärare]]. | |||
<br /> | <br /> | ||