1 108
redigeringar
(→Ordlista: Sorterat orden i bokstavsordning) |
|||
Rad 35: | Rad 35: | ||
== Ordlista == | == Ordlista == | ||
==== | ==== Beta ==== | ||
Betning kallas förfarandet att lösa och avlägsna ytföroreningar hos exempelvis värmebehandlad metall. Detta görs genom att lägga metallen i ett syrabad efter exempelvis glödgning eller lödning. På spacet har vi en liten uppvärmd behållare med citronsyra som gör jobbet. Använd alltid plasttänger när något plockas upp ur syran för att undvika att förstöra syran/behållaren eller ditt eget material. Viktigt är att det inte kommer något stål i syran, eftersom det då gör att allt som läggs ner i syran kommer att missfärgas. | |||
==== Bindtråd ==== | |||
En slags ståltråd som används som hjälpmedel för att fixera delar av ett verkstycke till varandra. Vid lödning används det t.ex. för att undvika att materialet rör på sig vid uppvärmning '''OBS!''' Kom ihåg att ta bort all bindtråd innan ni lägger sakerna i syran. | |||
==== Filnagel ==== | ==== Filnagel ==== | ||
"träbit" som sitter i mitten av rundningen på guldsmedsbordet. Denna används som stöd och underlag när man jobbar. Många guldsmeder har en "egen" filnagel som har slipats och sågats till i en särskild form för att man ska kunna jobba fritt utan att stöta emot. | "träbit" som sitter i mitten av rundningen på guldsmedsbordet. Denna används som stöd och underlag när man jobbar. Många guldsmeder har en "egen" filnagel som har slipats och sågats till i en särskild form för att man ska kunna jobba fritt utan att stöta emot. | ||
==== Flussa/Flussmedel ==== | |||
Fluss är ett medel i fast, flytande eller pastaform som används för att förbättra lödbarheten i ett material. Det verkar genom att lösa upp och förhindra vidare oxidation på basmetallen under lödförloppet. Detta resulterar i bättre fäste och kontakt för lodet mot basmetallen. På spacet har vi flussmedel H i pastaform. Var noga med att alltid skruva på locket igen för att det inte ska torka ut. känns flussmedlet för hårt / om det har torkat, kan man tillsätta lite rent vatten och röra om ordentligt till man får rätt konsistens igen. | |||
==== Glödgning ==== | ==== Glödgning ==== | ||
Glödgning är en typ av värmebehandling som används för att förändra materialets struktur. För oss innebär det oftast uppvärmning av en bearbetad metall för att få ett mjukare material utan spänningar. Metallen värms upp med lödpistolen, oftast går man lite på känsla och erfarenhet - efter ett tag så vet man hur materialet ser ut när det har lagom temperatur. Efter att materialet har svalnat läggs det i syran för att man ska få bort oxidskikt etc. Sedan kratsar man för att få en ren och fin yta. | Glödgning är en typ av värmebehandling som används för att förändra materialets struktur. För oss innebär det oftast uppvärmning av en bearbetad metall för att få ett mjukare material utan spänningar. Metallen värms upp med lödpistolen, oftast går man lite på känsla och erfarenhet - efter ett tag så vet man hur materialet ser ut när det har lagom temperatur. Efter att materialet har svalnat läggs det i syran för att man ska få bort oxidskikt etc. Sedan kratsar man för att få en ren och fin yta. | ||
==== | ==== Kokhud ==== | ||
Vit hud av finsilver som bildas på ytan av silver efter glödgning och betsning i syran. Även koppar och andra mjuka metaller får kokhud efter glödgning och betsning. Beroende på metall ser det lite olika ut. På koppar är det en ljusrosa lite glittrande yta. | |||
==== Kratza ==== | ==== Kratza ==== | ||
Förtätning av en yta med hjälp av en kratsborste med mässingborst. Används t.ex efter glödgning och vid vitkokning. Kratsa alltid med vatten och eventuellt lite diskmedel för att undvika djupa repor och "mässingkladd" på ditt material. | Förtätning av en yta med hjälp av en kratsborste med mässingborst. Används t.ex efter glödgning och vid vitkokning. Kratsa alltid med vatten och eventuellt lite diskmedel för att undvika djupa repor och "mässingkladd" på ditt material. | ||
==== Lod ==== | ==== Lod ==== | ||
Rad 61: | Rad 64: | ||
små klippta bitar av lod som man lägger på skarven vid lödning. | små klippta bitar av lod som man lägger på skarven vid lödning. | ||
==== | ==== Polera ==== | ||
Polering är mekanisk (eller kemisk) ytbehandling, som syftar till att göra en yta slätare. Därmed kan man öka ytans reflektion och erhålla glans. På spacet har vi en lite glad polermaskin som kan användas med passande polertrissor och polermedel. | |||
==== | ==== Skava ==== | ||
Görs med ett vasst stål t.ex. skavstål. Stålet har en vass egg som används som en typ kniv, med denna skaver man bort spån av material för att exempelvis göra rent en fog eller skava bort grad efter filning. | |||
==== | ==== Smärgel ==== | ||
Smärgelduk är en typ av sandpapper med smärgel (naturkorund) för finputsning av framförallt metalldetaljer. Finns både i ark, på rulle och som smärgelstickor (smärgelduk fäst på träpinnar med olika form) | |||
==== Trumla ==== | ==== Trumla ==== |