Hoppa till innehållet

Terco CNC45 CNC-fräs: Skillnad mellan sidversioner

ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 152: Rad 152:
Förflyttning per varv = Sidoförflyttning per minut / Varv per minut = 1000mm/min / 6000rpm = 0.167mm/varv
Förflyttning per varv = Sidoförflyttning per minut / Varv per minut = 1000mm/min / 6000rpm = 0.167mm/varv


Sedan har vår exempelfräs 3 skär. Det betyder att den under ett varv kommer skära loss 3 flisor. Dessa flisors tjocklek räknas ut så här (Flistjocklek kallas normalt "Feed per tooth):
Sedan har vår exempelfräs 3 skär. Det betyder att den under ett varv kommer skära loss 3 spån. Dessa spån får en tjocklek som vi kan räkna ut så här (Spåntjocklek kallas även "Feed per tooth"):


Flistjocklek = Förflyttning per varv / antal skär = 0.167mm/varv / 3 = 0.055mm/varv
Spåntjocklek = Förflyttning per varv / antal skär = 0.167mm/varv / 3 = 0.055mm/varv


Denna siffra är den enskilt viktigaste när det kommer till att skära effektivt och inte slita sina frässtål i onödan. Vad detta värde skall vara får man veta från tillverkaren av frässtålet man använder. När man har det räknar man baklänges och får då fram sin matningshastighet för ett givet varvtal.
Denna siffra är den enskilt viktigaste när det kommer till att skära effektivt och inte slita sina frässtål i onödan. Vad detta värde skall vara får man veta från tillverkaren av frässtålet man använder. När man har det räknar man baklänges och får då fram sin matningshastighet för ett givet varvtal.


Varv per minut = Matarhastighet / (Flistjocklek * Antal skär)
Varv per minut = Matarhastighet / (Spånjocklek * Antal skär)


====Varför bry sig?====
====Varför bry sig?====
Om flistjockleken är för tun så sliter man onödigt på sina frässtål och skapar onödigt mycket värme i materialet som kan ställa till det. I detta läge skär man inte bort material utan "gnuggar" bort det vilket frässtål inte är byggda för-
Om spåntjockleken är för tunn så sliter man onödigt på sina frässtål och skapar onödigt mycket värme i materialet som kan ställa till det. I detta läge skär man inte bort material utan "gnuggar" bort det vilket frässtål inte är byggda för.


Åt andra hållet så tar man allt för stora bitar och då blir det för stora krafter och maskinen börjar hacka och fräsarn klarar inte av det.
Åt andra hållet så tar man allt för stora bitar och då blir det för stora krafter och maskinen börjar hacka och fräsarn klarar inte av det.
Rad 175: Rad 175:


====Surface speed====
====Surface speed====
För stora industriella projekt så är "Surface speed" viktigt. Det är vilken hastighet som skärbladen rör sig genom materialet och påverkar materialfysiken i skärpunkten som i sin tur påverkar verktygets livslängd.  Men för hobbyisten räcker det att hålla koll på sin flistjocklek. Se denna film: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=hQUN6_bI-io</nowiki>
För stora industriella projekt så är "Surface speed" viktigt. Det är vilken hastighet som skärbladen rör sig genom materialet och påverkar materialfysiken i skärpunkten som i sin tur påverkar verktygets livslängd.  Men för hobbyisten räcker det att hålla koll på sin spåntjocklek. Se denna film: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=hQUN6_bI-io</nowiki>


====Climb milling vs Conventional milling====
====Climb milling vs Conventional milling====
Se denna video som förklarar skillnaden: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=galm5_6SUcM</nowiki>
Se denna video som förklarar skillnaden: <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=galm5_6SUcM</nowiki>


På en CNC bör man använda Climb Milling som standard. Detta då man med Climb milling skär flisor som blir mer väldefinierade vilket minskar slitaget enligt resonemanget ovan.  
På en CNC bör man använda Climb Milling som standard. Detta då man med Climb milling skär spån som blir mer väldefinierade vilket minskar slitaget enligt resonemanget ovan.  


====Depth och Cut och Width of Cut====
====Depth of Cut och Width of Cut====
Det är lätt att tro att fräsar är som lite kraftigare borrar där nedersta delen skall göra det mesta jobbet. Det är fel. En fräs har skärägg längs hela sidan och ju mer av sidan man använder ju längre håller stålen eftersom krafterna sprids över en mycket större ytan än bara de nedersta spetsarna.  
Det är lätt att tro att fräsar är som lite kraftigare borrar där nedersta delen skall göra det mesta jobbet. Det är fel. En fräs har skärägg längs hela sidan och ju mer av sidan man använder ju längre håller stålen eftersom krafterna sprids över en mycket större ytan än bara de nedersta spetsarna.  


106

redigeringar