29
redigeringar
Svetsrummet: Skillnad mellan sidversioner
m
→TIG (Tungsten Inert Gas) svetsning
Cristian (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Th-And (diskussion | bidrag) |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 27: | Rad 27: | ||
TIG-svetsningen är en smältsvetsmetod som fått sitt namn från den engelska benämningen Tungsten Inert Gas. Tungsten är den engelska benämningen på volfram, elektrodens material. Det är det gamla svenska ordet tung sten som används i engelskan. Inert syftar till gasen som är inert, inaktiv och inte deltar i svetsprocessen utan endast skyddar smältan och elektroden från luftens skadliga inverkan. | TIG-svetsningen är en smältsvetsmetod som fått sitt namn från den engelska benämningen Tungsten Inert Gas. Tungsten är den engelska benämningen på volfram, elektrodens material. Det är det gamla svenska ordet tung sten som används i engelskan. Inert syftar till gasen som är inert, inaktiv och inte deltar i svetsprocessen utan endast skyddar smältan och elektroden från luftens skadliga inverkan. | ||
TIG-svetsning kan genomföras med likström eller växelström. Likström minuspol används för alla metaller, som inte bildar svårsmält oxid. Metaller som bildar svårsmält oxid, som t ex aluminium | TIG-svetsning kan genomföras med likström eller växelström. Likström minuspol används för alla metaller, som inte bildar svårsmält oxid. Metaller som bildar svårsmält oxid, som t ex aluminium svetsas med växelström, vars positiva del ger en god oxiduppbrytande effekt. Normalt tänds ljusbågen med HF, en högfrekvent spänning som joniserar gasen i gapet mellan elektrod och arbetsstycke och tänder ljusbågen. | ||
TIG används i första hand för svetsning av rostfritt och andra höglegerade stål samt för svetsning av icke järnmetaller som till exempel aluminium, kopparlegeringar, inconel och monel. | TIG används i första hand för svetsning av rostfritt och andra höglegerade stål samt för svetsning av icke järnmetaller som till exempel aluminium, kopparlegeringar, inconel och monel. | ||
Vid TIG-svetsning används ren argon som skyddsgas. | |||
| Rad 73: | Rad 75: | ||
===Släckning=== | ===Släckning=== | ||
Det finns en brandfilt, en CO2-släckare samt en pulversläckare tillgänglig. Använd i första hand brandfilten vid behov. | Det finns en brandfilt, en CO2-släckare samt en pulversläckare tillgänglig. Använd i första hand CO2 eller brandfilten vid behov eftersom pulvret lägger sig överallt och är svårt att få bort. | ||
===Ventilation=== | ===Ventilation=== | ||
| Rad 89: | Rad 91: | ||
==Material== | ==Material== | ||
*Ämnet ska vara rent - ingen rost. | *Ämnet ska vara rent - ingen rost, olja eller fett. | ||
*Svetsa absolut inte galvaniserade detaljer. Det mesta du kan köpa | *Svetsa absolut inte galvaniserade detaljer. Det mesta du kan köpa i vanliga affärer har en ytbehandling av zink. Vid svetsning i zink så bildas gaser som är väldigt farliga, och man kan få så kallad galvfrossa. Om du vill svetsa galvaniserade detaljer så ta bort den galvaniserade beläggningen några cm från din tänkta svetsfog. Det går bra att använda roterade borste eller bläster. Spraya zinkspray eller kallgalvanisering för att få samma skydd igen. | ||
===Material till salu och gratis material=== | ===Material till salu och gratis material=== | ||