Finsmideshörnan: Skillnad mellan sidversioner
Tom (diskussion | bidrag) |
Tom (diskussion | bidrag) |
||
Rad 102: | Rad 102: | ||
Fil:Proxon.jpg | Fil:Proxon.jpg | ||
Fil:Lorton trummlare.jpg | Fil:Lorton trummlare.jpg | ||
Fil:Svanhals.jpg| | Fil:Svanhals.jpg|alt= | ||
</gallery> | </gallery> | ||
Nuvarande version från 23 februari 2024 kl. 14.56
Viktigt att tänka på
- Kommer det järn i betbadet kommer järnoxider missfärja silver som sedan läggs i badet. INGET JÄRN I BETBADET
- Tenn och bly reagerar med silver. (det ”äter upp” silvret) INGET TENN ELLER BLY I FINSMIDESHÖRNAN
- Ta hand om våra verktyg så håller de längre
Säkerhet och ordning
- Se till att gasolen är avstängd
- Se till att betbadet är avstängt, fyll på med vatten om det behövs.
- Se till att locket till flussmedlet är på
- Sopa upp och städa lödplatsen
Användning
Ingen utrustning i finsmideshörnan kräver introkurs
Utrustning
I finsmödeshörnan finns bl.a.
Betbad, polertrumlare, svanhals, filar, sågar, hammare, smärgelstickor, flussmedel, gasoltub med lödpistol och hållare för lödpistol, olika underlag att löda på (kol, keramik och skamolexplattor), ringmått, filnagel mm
Se listan här: Maskiner_och_inventarier#Finsmideshörnan.
Förbrukningsmaterial
Du behöver själv hålla med förbrukningsmaterial som silver, mässing, koppar. Det kan finnas lod i hörnan men det är säkrast att ha eget.
Återförsäljare
Silververket, butik i Stockholm
Sargenta, webbshop, butik i Malmö
Ordlista
Beta
Betning kallas förfarandet att lösa och avlägsna ytföroreningar hos exempelvis värmebehandlad metall. Detta görs genom att lägga metallen i ett syrabad efter exempelvis glödgning eller lödning. På spacet har vi en liten uppvärmd behållare med citronsyra som gör jobbet. Använd alltid plasttänger när något plockas upp ur syran för att undvika att förstöra syran/behållaren eller ditt eget material. Viktigt är att det inte kommer något stål i syran, eftersom det då gör att allt som läggs ner i syran kommer att missfärgas.
Bindtråd
En slags ståltråd som används som hjälpmedel för att fixera delar av ett verkstycke till varandra. Vid lödning används det t.ex. för att undvika att materialet rör på sig vid uppvärmning OBS! Kom ihåg att ta bort all bindtråd innan ni lägger sakerna i syran.
Filnagel
"träbit" som sitter i mitten av rundningen på guldsmedsbordet. Denna används som stöd och underlag när man jobbar. Många guldsmeder har en "egen" filnagel som har slipats och sågats till i en särskild form för att man ska kunna jobba fritt utan att stöta emot.
Flussa/Flussmedel
Fluss är ett medel i fast, flytande eller pastaform som används för att förbättra lödbarheten i ett material. Det verkar genom att lösa upp och förhindra vidare oxidation på basmetallen under lödförloppet. Detta resulterar i bättre fäste och kontakt för lodet mot basmetallen. På spacet har vi flussmedel H i pastaform. Var noga med att alltid skruva på locket igen för att det inte ska torka ut. känns flussmedlet för hårt / om det har torkat, kan man tillsätta lite rent vatten och röra om ordentligt till man får rätt konsistens igen.
Glödgning
Glödgning är en typ av värmebehandling som används för att förändra materialets struktur. För oss innebär det oftast uppvärmning av en bearbetad metall för att få ett mjukare material utan spänningar. Metallen värms upp med lödpistolen, oftast går man lite på känsla och erfarenhet - efter ett tag så vet man hur materialet ser ut när det har lagom temperatur. Efter att materialet har svalnat läggs det i syran för att man ska få bort oxidskikt etc. Sedan kratsar man för att få en ren och fin yta.
Kokhud
Vit hud av finsilver som bildas på ytan av silver efter glödgning och betsning i syran. Även koppar och andra mjuka metaller får kokhud efter glödgning och betsning. Beroende på metall ser det lite olika ut. På koppar är det en ljusrosa lite glittrande yta.
Kratza
Förtätning av en yta med hjälp av en kratsborste med mässingborst. Används t.ex efter glödgning och vid vitkokning. Kratsa alltid med vatten och eventuellt lite diskmedel för att undvika djupa repor och "mässingkladd" på ditt material.
Lod
Tillsatsmaterial som används vi lödning. Oftast används samma ursprungsmaterial som det du ska löda - silverlod, guldlod etc. Lodet har legerats med lite andra ämnen för att få en lägre smältpunkt än
"verkmaterialet". Med lodets hårdhet menas dess smälttemperatur, hårt lod har hög smälttemperatur, vekt lod har lägre smälttemperatur. Finns både som stickor/tråd och som plåt.
Lodpaljor
små klippta bitar av lod som man lägger på skarven vid lödning.
Polera
Polering är mekanisk (eller kemisk) ytbehandling, som syftar till att göra en yta slätare. Därmed kan man öka ytans reflektion och erhålla glans. På spacet har vi en lite glad polermaskin som kan användas med passande polertrissor och polermedel.
Skava
Görs med ett vasst stål t.ex. skavstål. Stålet har en vass egg som används som en typ kniv, med denna skaver man bort spån av material för att exempelvis göra rent en fog eller skava bort grad efter filning.
Smärgel
Smärgelduk är en typ av sandpapper med smärgel (naturkorund) för finputsning av framförallt metalldetaljer. Finns både i ark, på rulle och som smärgelstickor (smärgelduk fäst på träpinnar med olika form)
Trumla
Görs i en roterande behållare med kulor av stål (ibland även "stenkulor" med slipmedel) och vatten/diskmedel som används för polering (slipning) av mindre delar.
Vitkoka
används för att bland annat öka halten silver på ytan av silverföremål tillverkade av silverlegeringar, men även för att få bort oxidskikt och rester av flussmedel efter lödning. Värm upp objektet tills ytan oxiderar, blir gråflammig
- Var försiktig så att du inte värmer så mycket så att lodet smälter
- Lägg i betbadet tills oxiden försvinner.
Objektet får då en mjölkvit yta som kallas för kokhud.
- Kratza bort kokhuden med en kratsborste, se till att använda vatten och eventuellt diskmedel för att kratzen inte ska repa objektet
- Upprepa ca. 3 gånger eller tills ytan inte längre oxiderar när den värms upp