Finsmideshörnan

Viktigt att tänka på

• Kommer det järn i betbadet kommer järnoxider missfärja silver som sedan läggs i badet. INGET JÄRN I BETBADET
• Tenn och bly reagerar med silver. (det ”äter upp” silvret) INGET TENN ELLER BLY I SILVERSMIDES HÖRNAN
• Ta hand om våra verktyg så håller de längre

Säkerhet och ordning

• Se till att gasolen är avstängd
• Se till att betbadet är avstängt, fyll på med vatten om det behövs.
• Se till att locket till flussmedlet är på
• Sopa upp och städa lödplatsen

Användning

Ingen utrustning i finsmideshörnan kräver introkurs

Introkursens presentation

Utrustning

I finsmödeshörnan finns bl.a.

Betbad, polertrumlare, filar, sågar, hammare, smärgelstickor, flussmedel, gasoltub med lödpistol och hållare för lödpistol, olika underlag att löda på (kol, keramik och skamolexplattor), ringmått, filnagel mm

Förbrukningsmaterial

Du behöver själv hålla med förbrukningsmaterial som silver, mässing, koppar. Det kan finnas lod i hörnan men det är säkrast att ha eget.

Återförsäljare

Silververket, butik i Stockholm

Sargenta, webbshop, butik i Malmö

Konrad Wahlström, webbshop

Norsk Svensk Guld, webbshop

Ordlista

Beta

Betning kallas förfarandet att lösa och avlägsna ytföroreningar hos exempelvis värmebehandlad metall. Detta görs genom att lägga metallen i ett syrabad efter exempelvis glödgning eller lödning. På spacet har vi en liten uppvärmd behållare med citronsyra som gör jobbet. Använd alltid plasttänger när något plockas upp ur syran för att undvika att förstöra syran/behållaren eller ditt eget material. Viktigt är att det inte kommer något stål i syran, eftersom det då gör att allt som läggs ner i syran kommer att missfärgas.

Bindtråd

En slags ståltråd som används som hjälpmedel för att fixera delar av ett verkstycke till varandra. Vid lödning används det t.ex. för att undvika att materialet rör på sig vid uppvärmning OBS! Kom ihåg att ta bort all bindtråd innan ni lägger sakerna i syran.

Filnagel

"träbit" som sitter i mitten av rundningen på guldsmedsbordet. Denna används som stöd och underlag när man jobbar. Många guldsmeder har en "egen" filnagel som har slipats och sågats till i en särskild form för att man ska kunna jobba fritt utan att stöta emot.

Flussa/Flussmedel

Fluss är ett medel i fast, flytande eller pastaform som används för att förbättra lödbarheten i ett material. Det verkar genom att lösa upp och förhindra vidare oxidation på basmetallen under lödförloppet. Detta resulterar i bättre fäste och kontakt för lodet mot basmetallen. På spacet har vi flussmedel H i pastaform. Var noga med att alltid skruva på locket igen för att det inte ska torka ut. känns flussmedlet för hårt / om det har torkat, kan man tillsätta lite rent vatten och röra om ordentligt till man får rätt konsistens igen.

Glödgning

Glödgning är en typ av värmebehandling som används för att förändra materialets struktur. För oss innebär det oftast uppvärmning av en bearbetad metall för att få ett mjukare material utan spänningar. Metallen värms upp med lödpistolen, oftast går man lite på känsla och erfarenhet - efter ett tag så vet man hur materialet ser ut när det har lagom temperatur. Efter att materialet har svalnat läggs det i syran för att man ska få bort oxidskikt etc. Sedan kratsar man för att få en ren och fin yta.

Kokhud

Vit hud av finsilver som bildas på ytan av silver efter glödgning och betsning i syran. Även koppar och andra mjuka metaller får kokhud efter glödgning och betsning. Beroende på metall ser det lite olika ut. På koppar är det en ljusrosa lite glittrande yta.

Kratza

Förtätning av en yta med hjälp av en kratsborste med mässingborst. Används t.ex efter glödgning och vid vitkokning. Kratsa alltid med vatten och eventuellt lite diskmedel för att undvika djupa repor och "mässingkladd" på ditt material.

Lod

Tillsatsmaterial som används vi lödning. Oftast används samma ursprungsmaterial som det du ska löda - silverlod, guldlod etc. Lodet har legerats med lite andra ämnen för att få en lägre smältpunkt än

"verkmaterialet". Med lodets hårdhet menas dess smälttemperatur, hårt lod har hög smälttemperatur, vekt lod har lägre smälttemperatur. Finns både som stickor/tråd och som plåt.

Lodpaljor

små klippta bitar av lod som man lägger på skarven vid lödning.

Polera

Polering är mekanisk (eller kemisk) ytbehandling, som syftar till att göra en yta slätare. Därmed kan man öka ytans reflektion och erhålla glans. På spacet har vi en lite glad polermaskin som kan användas med passande polertrissor och polermedel.

Skava

Görs med ett vasst stål t.ex. skavstål. Stålet har en vass egg som används som en typ kniv, med denna skaver man bort spån av material för att exempelvis göra rent en fog eller skava bort grad efter filning.

Smärgel

Smärgelduk är en typ av sandpapper med smärgel (naturkorund) för finputsning av framförallt metalldetaljer. Finns både i ark, på rulle och som smärgelstickor (smärgelduk fäst på träpinnar med olika form)

Trumla

Görs i en roterande behållare med kulor av stål (ibland även "stenkulor" med slipmedel) och vatten/diskmedel som används för polering (slipning) av mindre delar.

Vitkoka

används för att bland annat öka halten silver på ytan av silverföremål tillverkade av silverlegeringar, men även för att få bort oxidskikt och rester av flussmedel efter lödning. Värm upp objektet tills ytan oxiderar, blir gråflammig

• Var försiktig så att du inte värmer så mycket så att lodet smälter
• Lägg i betbadet tills oxiden försvinner.

Objektet får då en mjölkvit yta som kallas för kokhud.

• Kratza bort kokhuden med en kratsborste, se till att använda vatten och eventuellt diskmedel för att kratzen inte ska repa objektet
• Upprepa ca. 3 gånger eller tills ytan inte längre oxiderar när den värms upp